Militärparlör

Har man aldrig gjort militärtjänst eller varit i närheten av militärt liv upptäcker man snart att militären har sitt egna språk. Vi har samlat en del av dem här och du får gärna hjälpa oss att fylla på ordlistorna. Skicka ditt ord till kontakt.tingstadefastning@gmail.com

Befattningar

• Adjutant
  militär befattning för officer vars uppgift är att biträda militär chef i praktiska detaljer, används också som beteckning på vissa stabsofficerare eller stabsunderofficerare.
• Befäl
  en person som utövar ett chefskap i en hierarkiskt ordnad och ofta uniformerad organisation ex militärt befäl, ställningen markeras genom gradbeteckning på uniformen.
• Beväring
  beteckning för värnpliktigt manskap, kunde kallas in i en beredskapssituation, termen avskaffades inom den svenska militären 1941.
• Fanbärare, fanförare
  person som har till uppgift att bära en fana eller ett standar, fram till första världskriget bar fanbärare sitt förbands fana i strid, fanan användes som riktmärke för förbandets soldater.
• Fanvakt
  skyddade fanan från att falla i fiendens händer.
• Kompaniadjutant
  befäl som biträder kompanichefen med expedition, materielförvaltning, kassatjänst med mera.
• Kompanichef
  chef för ett kompani, i regel underställd en bataljonchef.
• Rekryt
  en soldat i början av sin grundutbildning.
• Malaj
  var en informell, lite nedsättande benämning på en värnpliktig, med en enkel befattning under sin militärtjänstgöring ex vaktmästare eller posttjänsteman.
• Manskap
  generell beteckning för meniga soldater.

Befästningar

• Befästning
  anläggning som skyddar en viss militär funktion mot vapenverkan.
• Bunker
  täckt stridsvärn av betong eller jord, trä och sten, försett med en eller flera skottgluggar, s.k. embrassyrer.
• Embrassyr
  en mindre öppning, så kallad "skottglugg" i en befästningsmur
• Förbindelsevärn skyddad gång som används vid förflyttning mellan olika delar av en befästning, t.ex. mellan skyttevärn och skyddsrum.
• Ksp-värn
  kulsprutevärn.
• O-värn
  observationsvärn.
• Skans
  fullt utbyggt motståndsnäste med truppbefästningar som skyddsrum, skytte- och förbindelsevärn samt stormhinder.
• Skv
  skyttevärn.
• Stridsvärn
  öppen eller täckt befästning, avsedd att användas som eldställning, observation eller stridledning i stridsverksamhet.

Förläggningar

• Kasern
  en byggnad avsedd som stadigvarande bostad för militär personal av i huvudsak lägre grad, en modern kasern har normalt en eller flera sovsalar, tvättrum, dagrum samt utrymmen för förvaring och vård av vapen.
• Kasernområde
  ett militärt instängslat område med kaserngård, kaserner, kanslihus, utspisningslokal, förrådsslokaler mm.
• Logement
  sovsal.

Kläder & utrustning

• Intendenturmateriel
  materiel för förplägnad eller beklädnad mm.
• Hästmundering
  innebär sadel och betsel, men även andra utrustningsdetaljer kan ingå.
• Mundering
  avser en fullständig uppsättning kläder och annan utrustning som bärs för ett specifikt syfte. Begreppet används särskilt i militära sammanhang.
• Patronbälte
  bälte gjort för att förvara patroner.
• Patronkök
  väska gjord av styvt läder där fotsoldater förvarade sina patroner.
• Patronväska
  ersatte patronkök i mitten av 1800-talet,
• Remtyg
  äldre benämningen för de läderremmar som ingick i soldatens personliga utrustning för att bära upp vapen, ammunition och verktyg.
• Stridsmundering
  innebär en soldats uniform, vapen och övrig utrustning.
• Stridssele
  består vanligen av ett midjebälte, ett ok, en ryggväska, två framväskor och två packningsremmar, ger soldaten hjälp att bära med sig all den utrusning som kan behövas.
• Uniform
  tjänstedräkt som är likformig och fastställd i regler, visar att man tillhör en viss organisation, ofta försedd med gradbeteckning eller namnbricka som visar vilken ställning bäraren har.

Militär organisation

• Artilleri
  det truppslag inom armén som använder tyngre eldvapen.
• Bataljon
  militärt förband specialiserat för en viss militär uppgift, underavdelning till brigad eller regemente, består vanligen av fyra till sex kompanier, antalet soldater varierar mellan 400 och 1 200 man, leds vanligen av en överstelöjtnant eller major.
• Division
  används inom artilleriet, motsvarar infanteriets bataljon.
• Grupp
  en underavdelning till en pluton, består av cirka 8 soldater, en grupp leds normalt av en furir eller sergeant, en grupp kan vara indelad i omgångar och stridspar.
• Infanteri
  det truppslag inom en armé som strider till fots, historiskt förflyttade man sig till fots, genom tiderna har även transportmedel som hästar, cyklar, pansarfordon, lastbilar och terrängbilar använts, beteckningen började användas under 1600-talet.
• Kompani
  militärt förband ofta specialiserat för en viss uppgift, består av 80 - 200 soldater, leds vanligen av en major eller en kapten, den minsta arméenhet som i administrativt och taktiskt hänseende är delvis självständigt, underavdelning till bataljon eller brigad, består av två till sju plutoner.
• Pluton
  en underavdelning till ett kompani, består vanligen av 20 - 40 soldater, plutonen är indelad i ett antal grupper beroende på plutonens uppgifter och leds av en sergeant, fänrik eller löjtnant beroende på uppgift.
• Spaningsstyrka
  avser de trupper som går först vid förflyttning, de rör sig försiktigt och undviker strid, skall främst samla information om fienden.

Vapen

• AK
  militär förkortning av automatkarbin.
• Automatkarbin
  ett automatvapen av gevärstyp som idag utgör infanteristens huvudbeväpning, kännetecknas av att vara mer kompakt än traditionella gevär och av att kunna avge automateld, StG-44 ett tyskt vapen från andra världskriget anses vara den första automatkarbinen.
• Eldhandvapen
  kan vara pistoler, revolvrar, gevär och automatkarbiner.
• Eldvapen
  är ett vapen som med hjälp av gaexpansion vid snabb förbränning av en krutladdning slungar en projektil mot ett mål, uppdelas i eldhandvapen, lätta pjäser och tunga pjäser.
• Kanon
  är ett eldvapen av grov kaliber, förekommer vanligen i truppslag som artilleri och luftvärn, modern terminologi föreskriver att en kanon vara av kaliber 20 mm eller grövre och ha ett eldrör längre än ungefär 40 gånger kalibern och huvudsakligen skjuta flackbaneeld.
• Lätt pjäs
  kan vara kulsprutor och rekylfria pansarvärnsvapen.
• Tung pjäs 
  kan vara kanoner och haubitser.
• Tygmateriel 
  är en svensk militär benämning på vapen, ammunition, fordon och signalmateriel.
• Pistol
  ett enhandsvapen avsett för närstrid, magasinet är i regel placerat i pistolens kolv och rymmer allt mellan mindre än 8 och 17 eller fler patroner beroende på kaliber, magasinstorlek och typen av pistol.

Övriga militärtermer

• Dagen D
  anger den dag ett slag eller en operation skall utföras, kan även kallas D-dagen.
• Periskop
  är ett optiskt instrument för att kunna se omgivningen från en skyddad miljö, och används i stridsvagnar och skyttegravar. Mer avancerade utföranden innehåller optiska linser, och/eller ljusförstärkare för mörkerseende.
• Sluring
  har använts som inofficiell benämning på det trippande dubbelsteg som måste tas av någon som marscherar i otakt för att komma i takt med de övriga.
• Timmen T
   anger vilken tidpunkt en operation skall genomföras, kan även kallas T-timmen.